Första utmaningen
Det var ju ett sto vi köpt, så tanken på föl fanns ju.
Vi borde premiera henne och få in henne i stamboken tyckte jag.
Efter ett samtal till hushållningssällskapet var hon efteranmäld till premiering i Nossebro,OM 3 VECKOR.
Vi satte igång genast. Man kan tycka att visa häst vid hand är en enkel match......mmmm Udina visade mycket tydligt att här var det hon som bestämde och hon tänkte minsann inte göra nått hon inte ville.
En sån enkel sak som att skritta rakt fram... HUR SVÅRT KAN DET VA.
Ja ja, dagen kom och vi skulle åka, just det åka transport. Har för mig att det inte tog så hemskt lång tid att få in henne i transporten. Kanske en halvtimma......
Så åkte vi då, efter ca 10 meter gungade hela bilen till. Vi stannade och gick ut och tittade.
Hon hade hoppat över bommen. Det här kommer aldrig gå, for genom mitt huvud. jag var nervös, stressad och trodde jag skulle få migrän när som helst.
Då klev Udina helt lugn ner igen, så det var bara att hoppa in och komma iväg så snabbt som möjligt igen. Sålänge vi körde var hon upptagen med att hålla balansen så resten av färden gick bra.
Väl framme ville hon inte alls stå i någon transport, så då tog hon sig över bommen igen. Som tur var var jag och anmälde oss, så jag missade detta och mina medhjälpare var snälla och sa inget om det inträffade då jag var nervös som jag var.
Jag var helt matt av nervositet så det blev min man som fick ta hand om visningen, stackarn. Han visste ju ingenting om hur man gjorde. Men efter lite tillrättavisning av domaren, så hade vi iallafall visat henne.
Det blev inga höjdarpoäng, men det gjorde ingenting. Jag var bara glad att det var över.
Tror att jag sov hela vägen hem, och resten av dagen också.
Ja, våran start blev ingen dans på rosor direkt.
Hittar tyvärr inte bilderna vi tog, men om jag gör det lägger jag ut dom vid ett senare tillfälle.
/Jessica
Kommentarer
Trackback
